Jag har precis kommit hem från mitt möte med Annika.. Annika jobbar på Idun och har hjälpt mig med min ätstörning och ska hjälpa mig att hålla min motivation till att gå ner i vikt.

De har varit mycke debatter på olika slags bloggar om bantning och sånt...

Jag bantar inte utan jag äter allt och försöker lära mig att balansera intaget. Jag ska äta var 3-4timme för att hålla mitt blodsocker jämt...

Det e en hel vetenskap... men de va inte de jag tänkte skriva om.. utan jag behöver bara skriva av mig för jag blir så jävla ledsen över att min kropp inte alls vill tappa några kilo.. utan de e precis som allt min äkliga fett har ettsat sig fast på mig och vill INTE släppa över huvud taget...

Kroppen fungerar ju så att den påverkas av stress och hur man mår mentalt.. och med tankte på hur jag har haft de den senaste halvåret så e de kanske inte så kontstigt att min kropp inte villsammarbeta med mig. Men jag ger mig inte... jag behöver gå ner i vikt för att mitt hjärta och kropp ska må bra. Jag ska ju leva i den i MÅNGA år framöver...förhoppningsvis!

Jag har alltid tränat men har alltid haft en övervikt...jag älskar verkligen att träna, men på något konstigtvis så gör jag inte de ändå.. fattar inte varför så därför har jag lovat mig själv att jag ska vara snäll mot mig själv och ta lite egen tid och gå och träna!! Jag ska börja med 2ggr i veckan... bara de e lite problem att få in i mitt schema.. men jag ska göra de.. jag ska prioritera mig själv...INTE min älskling, INTE min mamma, INTE handbollstjejerna...utan MIG själv ska jag prioritera!!!

För att planera mina veckor så gick jag inom GRANIT och köpte en veckoplanerare... jag ska verkligen försöka planera min tid...och ha den som en påminnare.. tänkte sätta upp snälla lappar till mig själv på den som hejar på mig på tunga dagar...tänkte oxå skriva upp veckomatsedel så jag kan planera in mat.. kanske hitta tillbax till matlusten och att mat smakar gott!

Tänkte sluta detta inlägg med att visa min tröja som min älskling gav mig igår... när jag fråga varför jag fick den så sa han -" För att du förtjäna den!! Allt du har gjort för mig så e du värd den!"

Kan säga att de verkligen värmde i mitt hjärta!

(inte så bra kvalite på bilden...men så här ser jag ut i den)

Ibland önskar jag att jag vore mer hårdhudad än vad jag e.

Igår när jag hade varit på spinning och F hade varit och styrketränat så va jag väldigt nöjd med mig själv och mådde riktigt bra... de va längesen jag kände ett sånt lugn.

Men F va inte alls nöjd, han kände ingen tillfredställelse och han va bara jätte nego...

Jag vet inte varför men jag påverkas helt galet mycket av Fs sinnesstämming. Jag önskar att jag hade sköldar som gjorde att hans negativitet bara stuttsa i från mig.. att jag inte blev påverkad. Men jag blir de... jag vill kunna göra han glad och känna sig nöjd med livet. När vi prata om att han va deppig så säger han "du e de enda bra i mitt liv"... å de känns bra och JÄTTE dåligt... för jag vill att han ska vara jätte nöjd och tillfredställd i sitt liv.. men jag måste inse att jag inte kan göra alla nöjda hur mycke jag än önskar!

ojojoj vad min kropp har fått jobba.

Jag har precis kommit tillbax från ett spinningpass på 45 min..spinningen e på 45min och ingen stretch efter... med tanke på att jag spelade hadbollsmatch i lördags så måste detta va en chock för min kropp!!!

Lördags morse började med frukost på sängen för min älskling..han fyllde ju faktist hela 24år.. fortfarande rena lammakydet!! =) Fast de kommer han ju alltid vara för mig...Han fick ciabatta bröd med pepparsalami med gurka på och ljus.. sen fick han Brämhultsjuice och kaffe och GODIS. Godis har vi alltid fått när vi fyllt år på sängen. De e ända dagen på året som de e okej att äta godis till frokust. =) (tja..man kanske har gjort de när man varit bakis oxå..men de e ju lixom inte okej..utan ett måste )

Efter vi fåt i oss frukost och tittat på älsklingens ena pressent "Zoolander" så blev de dax för mig att leta spelare till matchen jag hade på eftermiddagen. Jag själv spelar i ett farmalag för skojs skull och e med så mycket jag hinner, vilket inte e så jätte mycket just nu pga jobb och juniorerna.  Men i lördags så va jag ledig och skulle ha match..men vi va en person för lite.. så de va bara att sätta sig och ringa... tillslut så fick vi en person som inte va sjuk,skadad el skulle jobba... Matchen blev en match med riktigt äkla grishandboll...dvs vi förstörde matchen genom att dra ner de andra laget i skittempot som vi höll.. Vi gick segrande ifrån denna match vilket vi ofta inte gör... Jag måste ju skryta oxå..jag gjorde hela 8mål!!!! =)

På kvällen så va de dax för kalas för älsklingen..mina föräldrar va oxå bjudna.. så de va första gången våra föräldrar träffades på "riktigt"..de har hälsat innan men inte planerat träffats... men allt gick jätte bra och mina föräldrar tyckte de va jätte trevligt!! så de va ju bra...

Ne.. nu ska jag ut i köket igen och göra fetaost paj...

Idag kom jag på varför jag aldrig har tyckt om att köpa byxor.

 Att köpa byxor innebär att man måste prova en massa byxor, vilket innebär att man kommer prova en massa byxor som inte passar... vilket innebär att de enda jag hittat i de rummet när jag gått ut e ett knäckt självförtroende!!

Idag så tänkte jag titta efter ett par bagyjeans...inte jätte bagy utan bara lite lösaresittande jeans..tänkte de kunde vara snyggt till mina älskade sneakers och min nya kärlek tröjor med tryck. Tänkte att jag oxå kunde få se lite så där avslappnat snygg ut.

Jag gick in på JC.. ja efter som jag inte kan jeans modellerna (eftersom jag hade fått för mig att jag inte kunde ha jeans för att jag va för tjock) så frågade jag han som jobba där... han fråga vilken storlek jag har.. jag har inte full koll så jag titta i mina jeans jag hade på mig... då säger han "- Ja de jeansen du har e så mjuka (han mena töjbara) så man kan pressa sig i 3storlekar mindre än va man igentligen har." Detta sa han inte för att va elak utan mer för att de e så.. så vi gick upp en storlek... Han börja leta bland tjejmodellerna.. sen gick han över till killmodellerna... där hitta han lite olika..  Jag gick in och provade par 1 ... okej..skulle dessa sitta löst?! de gör de ju dock inte... par 2.. de hade varit trevligt om de suttit lösare om midjan så jag inte hade begövt ha traktordäck ovanför liningen... par 3...ja, de satt ju bättre...men NÄ...osv osv...

Han i butiken va jätte kär.. han försökte hjälpa till...men de e ju min kropp som inte funkar till dessa storlekar...

Men inte så.. jag e stor.. de e bara att erkänna.. men inte SÅ stor... jag har storlek 44 i bland 46 i byxor/kjolar ... i tröjor har jag M,L och i bland XL beror lite på modell.... De e inga ovanliga storlekar... men jeans ska tydligen inte finnas så passar min kropp... SUCK!!!

Ja, jag hitta ett knäckt självförtroene..de va de jag hitta!! Tack för den!!

I lördags va de kanelbullens dag och då fick jag och min älskling besök av Caisa och Wida.

Det blev rosa kanelbullar i Wídas ära. Dagen gick i lek och mys tema. När dom kom så hade jag precis låtit degen jäsa för första gången så de tog nästan 1.5 timmar till innan de blev klara. Men jag tyckte de blev värda att vänta på.. jag har aldrig bakat i denna ugenen innan och jag tyckte dom blev ganksa bra. Sockret i botten blev kanska lite bränt, men de bjuder jag på ;) Till kanelbullarna så gjorde jag  varm choklad, de va faktist inte så svårt som jag trodde...

Recept till varm choklad

 2msk caco

3msk råsocker

1liter mjölk

Efter fikat så gick vi ner till en lekplats som jag har spanat på länge, men har ju inte haft något barn i närheten så jag har någon anledning att gå dit, men nu fick jag ju de när Wida kom. Lekplatsen ser inte ut som alla andra lekplatser utan den har massa konstgjorda kullar, låssas stenar man kan hoppa på, "svampar" som e ihåliga som man kan krypa in i, konstiga "växter" med nät i som man kan klättra i, gunger så klart, en ruchkana som ser ut som en regnbåge och en konstig klätterställning som ser ut att sakna en ruchkana att ta sig ner i från... på kvällen så har den en massa belysning..

Mitt betyg på lekplatsen blir tyvärr underkänt... Den ser spaceigare ut än va den va rolig. Fast jag hade roligt ändå för de va så grymt längesen jag lekte med ett barn... så de va skojsigt!! =)

När vi va på väg från lekplatsen så hitta vi en cykel som vi räddade från busken ;P och så gick vi vidare till Hemköp för att köpa godis till barnen...Wida och Freddan.. ja okej... till mig och Caisa oxå.. =)

Till kvällsmat så gjorde vi vår favvis svamppaj och till de så titta vi på stärnor på is... fy fan vilket tråkigt program.. visst imponerande att vissa har lärt sig åka skridsko på 8veckor... men de e inte speciellt underhållande!

Jag tänkte lägga upp lite busbilder, men mitt kamera minne ville inte komma ut från kameran så ni får bullbilder i stället!

Jag fick precis ett sms från en gymnasie kompis att hennes andra barn har kommit till världen.

Vi e lika gamla, hon har 2barn och är gift.

Jag e inte i närheten av barn och framför allt inte att gifta mig.

När de gäller barn så börjar jag fundera på om jag börjar bli för bekväm eller ego för jag känner verkligen inte för att få min nattsömn störd, jag känner inte för att stoppa undan mig själv i en 18års lång paus box för att bara leva för mitt barn.

Jag älskar barn, de e inte de. Mina brors döttrar e de BÄSTA som finns, Wida (Caisas dotter) e grymt charmig och bedårande så de har inte med att jag inte älskar barn. Jag e nog bara för egotrippad.... eller så kanske jag bara e i en fas där de finns så mycket annat omkring mig som gör att jag behöver den tid som finns över för mig själv. Jag har inte den tiden som finns för att ha något barn. Om jag hade fått barn som de e idag så hade jag nog gått under!

Ja, jo.. jag hade ju fått om prioritera mitt liv rett rejält. Men vill jag de?!

Ne, som de e nu så lånar jag helldre barnen! Så kan jag leva mitt liv men berikas av de små liven när jag har tid över!

Jag hoppades att de skulle vara ett slut på ett jävla ringande och sms;ande.. men inte.

Förra tisdagen så blev de att vi konfronterade "donnan". Detta skedde pga att den andra personen som hon tror e min älskling hade bestämt träff med henne hemma hos sig...dsv hos OSS.

Vi va på träning som vi bruka, men hade fått de här dubbelskickade meddelandena som hon bruka hålla på med så vi visste att hon skulle träffa honom, men inte förrän vår träning e klar så inser vi att se e hemma hos han/oss som de ska träffas genom ett sms.

Fet oro ikroppen får jag, men tänker att de e bara att bita ihop och hoppas att hon har gett upp. För när hon skickar sms om att han ska komma ner och öppna osv så förstår vi att hon fortfarande e i malmö. Hon ringer F och när han inte svarar så ringer hon MIG.

Andra gången hon ringer mig så svarar jag, då berättar jag för henne på ett väldigt snällt sätt att hon har blivit jätte lurad!! Men hon vägrar att tro på de. Vad jag än säger så tror hon att de e F. Han har ju skickat bilder som hon vet e F... för hon känner igen.

Efter mycket om och men så e vi i Malmö och F pratar med henne... vi ser henne och vänder bilen och hoppar ut.

Vi står och pratar och försöker övertyga om att hon har blivit jätte lurad men hon vill inte förstå! För hon e så SJUKT kär i F. Hennes ögon tindrar när hon tittar på honom. Hon vill läsa in saker som inte finns.

Vi får se de bilder som "e" F. Och jag får ju säga att hans mage gör ju sig jävligt bra på bild.. den har förvandlats till ett 6pack (dvs de e inte han).. och den andra bilden e på ett praktstånd... (varför skickar man de?? ) ...och inte de va han..de såg ett vant öga.. ;)

F sa till henne att inte höra av sig igen osv... hon låvade att inte göra de..

De höll precis i 6dagar!!! För i dag ringde igen!!!! *suck*